Beredskapsåren
Under beredskapsåren växte organisationen och allt fler kvinnor engagerade sig för att få göra en insats. Tjänstegrenarna blev fler och fler och Sveriges statsmakt såg tydligt behovet av lottor. 1943 hade Svenska Lottakåren sitt högsta medlemsantal någonsin – hela 110 813 kvinnor.
År 1947 uttalade kaptenen Carl Erik Almgren ”Lottaorganisationens direkta uppgift är att ställa utbildade lottor till försvarsmakten förfogande, men de har även en indirekt uppgift som inte är mindre viktig – den svenska försvarsviljans bärare i hemmen och på arbetsplatserna och överallt i vårt samhälle. Vi kan inte undvara dem”.
Politiska beslut som påverkat organisationen
Med 1968 års försvarsbeslut inleddes en nedrustning av försvaret som successivt minskat den årliga värnpliktiga åldersklassen på 50 000 män och kvinnor till 4 000-5 000.
I slutet av 1990-talet var kalla kriget över. Generationer som vuxit upp med ”Ryssen som fiende” fostrar nu en generation barn som har svårt att ta in vad murar mellan folk och gränser egentligen innebar.
Folkförankring och försvarsviljan var fortfarande grunden för både politiker och de frivilliga försvarsorganisationerna som rekryterade medlemmar, men var fanns hoten? Bevara freden genom att bevaka landets gränser och våra ”röda stugor” började sakta övergå i andra budskap inom försvars- och säkerhetspolitiken. Medlemsantalet i frivilliga försvarsorganisationerna började sakta minska. Fram till början av 2000-talet hade frivilliga försvarsorganisationerna varit relativt opåverkade av de olika besluten.
Men snart skulle även förändringarna komma att påverka Svenska Lottakåren.
Styrelsen började förbereda organisationen för framtiden och riksstämman 2002 tillsatte en arbetsgrupp Framtidsarbete och en arbetsgrupp Stadga.
Lottaförbunden har avvecklats och i dag har vi endast två nivåer i vår organisation, Lottakårerna och Riksförbundet.
Vad kan du göra i dag som lotta
Vi engagerar kvinnor för ett säkrare samhälle.
Har du frågor? Maila oss på sollentuna@svenskalottakaren.se