Vem var egentligen Valdemar Langlet?

Den frågan fick vi belysande besvarad av Björn Runberg på kåraftonen den 22 november. Björn Runberg är numera pensionär, före detta officer och fd anställd på Svenska Röda Korset där han bland annat var chef för historikfunktionen. Där kom hon att upptäcka Langlet och dennes insatser för att rädda judar och andra från nazisternas förföljelse i Budapest under 1944-45.


Detta skedde samtidigt med Raoul Wallenbergs samt andra länders beskickningars motsvarande insatser i Budapest. Men medan Raoul Wallenberg blev ett världsberömt och känt namn har Valdemar Langlet förblivit i stort sett anonym för eftervärlden. Björn ville rätta till detta genom att skriva en bok om Langlet och framförallt genom att hålla föredrag runt om i Sverige om Langlet och hans hustru Ninas insatser i Ungern under 2:a världskrigets två sista år.

Valdemar Georg Langlet [laŋ’le:´], föddes 17 december 1872 i Lerbo i Södermanland och dog 16 oktober 1960 i Stockholm. Valdemar gifte om sig som änkeman 1925 med ryskfödda Nina Borovko (1896-1988). Båda sina fruar träffade han inom esperantorörelsen, där han i unga år startade den första svenska esperantoföreningen. Han var mycket språkkunnig och företog tidigt långa och vidsträckta resor och gjorde sig ett namn som reseskildrare. Valdemar och hustru Nina bosatte sig 1932 i Ungern. Där arbetade han som lektor i svenska på Budapests universitet. Från 1938 tjänstgjorde han, vid sidan av lärararbetet, som oavlönad kulturattaché på den svenska legationen i Budapest.

I Ungern regerade sedan 1931 Horthy och 1941 förklarade Ungern krig mot Sovjet. Hitler ockuperade den 19 mars 1944 Ungern, som vid den tidpunkten hade en judisk befolkning på 6%, varav 20% boende i Budapest. Adolf Eichmann skickades samtidigt till Ungern för att organisera deportationen av judar och andra ”icke-önskvärda” till koncentrationslägren i Tyskland.

Valdemar Langlet noterade allt detta och reagerade starkt mot den grymma förföljelsen av judarna och andra i Ungern. Han tog kontakt med Svenska Röda Korset och föreslog att greve Folke Bernadotte skulle skickas till Budapest för att göra en hjälpinsats. Men Folke Bernadotte beviljades inte genomresetillstånd i Tyskland. Valdemar tog då saken i egna händer och ordnade med att han själv i juni 1944 utsågs till delegat i Ungern för Svenska Röda Korset med bibehållen anknytning till legationen.

Paret Langlet, som redan tidigare i liten skala börjat hjälpa sina bekanta och vänner bland judarna, började nu bygga upp en egen hjälporganisation. De stannade kvar i Budapest till efter fredssslutet i maj 1945. De räddade tusentals judar och andra människor genom att utställa ”skyddsbrev” och tillhandahålla mat, husrum och sjukvård. Skyddsbreven verifierade svenskt medborgarskap och därigenom svenskt beskydd.

Att Langlet blev nästan okänd i motsats till Wallenberg, kan delvis bero på att Langlet överlevde, men inte Wallenberg och delvis på Wallenbergs mer kända släkt i Sverige.

Langlet utfärdade ”skyddsbrev” och Wallenberg ”skyddspass”, skillnaden var dock ointressant för de judar som räddades undan Förintelsen.

Olle