Vad hände sen?

I januari 1863 genomfördes en reform i Sverige som innebar att cirka 2 500 kommuner bildades. En av dessa var Sollentuna landskommun.

Före 1863 hade man på landsbygden haft sockenstämma som bland annat beslutade om hur fattiga skulle behandlas, brandskydd och vilka som antogs som sockenhantverkare. Kyrkoherden hade sedan flera hundra år varit självskriven ordförande för sockenstämman. Genom reformen bröts kyrkans grepp över socknens liv.

Kommunerna styrdes nu av en kommunalstämma – som valde sin egen ordförande – och en kommunalnämnd som skulle förbereda ärendena och se till att besluten genomfördes. Kommunalstämman anställde fjärdingsman (polis) och barnmorska och beslutade hur hög hundskatten skulle vara. Hundskatten var en viktig del av kommunens inkomst. Pengarna användes till att köpa skor åt fattiga barn.
Det var också kommunalstämman som beslutade hur mycket ved barnmorskan och skolhuset skulle få varje år.


År för år
1800-talet

1862   Första biblioteket fanns i Klasroskolan och innehöll 40 böcker, skänkta av friherre Rudbeck på Edsberg.
1863   Hade 73 personer rösträtt av 900 invånare. Detta baserat på hur hög skatt man betalade då rösträtten var kopplad till inkomsten. Minst antal röster en person kunde ha var tio en rik jordägare kunde ha flera tusen. Även företag hade rösträtt.
1866   Sollentuna fick sin första järnvägsstation i Rotebro när Järnvägslinjen Stockholm-Uppsala öppnas, samma år får Tureberg en hållplats.
1867   Kommunen betalade ut lön till en fjärdingsman (polis) för första gången. Innan dess hade befattningen gått på tur mellan gårdarna.
1880   I fattigstugan vid Sollentuna kyrka bodde 26 personer, såväl gamla som barn.
1893   Kommunalstämman diskuterade problemet med tuberkulos hos djuren på Viby gård.


1900-talet

1900   Turebergs hållplats omvandlas till tågstation.
1905   ”Egnahem” började byggas i Tureberg.
1906   Började exploateringen av Gillbo, Norrviken och Viby.
1907   Norrvikens järnvägsstation öppnades.
1909   Rösträttsreglerna ändrades, ingen kunde ha fler än 40 röster.


1910-talet

1911 Påbörjades avstyckningarna i Häggvik.
1914-1918 Första världskriget.
  Livsmedelsbrist i hela landet.
  1916:
De första matvarorna ransoneras. Den första vara som ransonerades var sockret. Ransoneringskort utfärdades. De var personliga och gällde för en bestämd volym av en viss vara. Många andra varor blev efterhand ransonerade. Till dem hörde potatisen.
  1917:
En s k brödbyrå inrättades i Klockargården vid kyrkan. Brödbyrån skulle bevaka fördelningen av mjöl.
1916 Den förste kommunala tjänstemannen, Nils Apelholm, anställdes.
1918   Beteckningen fattigstuga avvecklas. Nu heter det ålderdomshem och man fick inte längre placera barn bland de äldre. Det första barnhemmet startades i Rotebro.
  Nytt namn för länsmannen: landsfiskal.
1919   Sollentuna hade 3 633 invånare.
  Kommunfullmäktige infördes och utsågs i allmänna val. I valet detta år fanns endast en valsedel och endast 91 personer röstade på den gemensamma listan, det fanns inget partival.
  Särskild fattigvårdsstyrelse inrättades
  Alla män och kvinnor fyllda 23 fick en röst var.


1920-talet

  Tillkom folkbibliotek i Turebergsskolan och i Norrvikens skola.
1921 De första reglerna för hälsovård och de första hälsovårdsinspektörerna utsågs med uppdrag att övervaka och inspektera soplårar, utedass, avlopp, brunnar, kaningårdar och dansbanor.
1922 Helenelunds järnvägsstation öppnades.
  Två partier ställde upp i valet. ”Arbetarepartiet” respektive ”Moderata och frisinnade”.
  Arbetarepartiet fick majoritet av rösterna.
1923   Påbörjades avstyckningarna i Helenelund.
1925 En barnavårdsnämnd som skulle hjälpa vanvårdade barn inrättades.
1929   I december flyttade kommunalkontoret till ett nybyggt hus i Norrviken. I huset fanns också polisstation och arrest. Innan dess tvingades polismännen ibland att förvara brottslingarna hemma.


1930-talet

1930- 1944 Norrviken var ett municipalsamhälle där stadsstadgorna gällde, det var stadgor för ordning, brandsäkerhet, byggande och hälsovård. Detta då Norrvken var det område som först förtätades i den snabbt växande kommunen.
1932   Fick kommunen sin första organiserade brandkår. Innan dess var det villaägareföreningarna som svarade för brandskyddet inom sina områden. Styrkan bestod av 25 man som tillhörde den så kallade borgarbrandkåren. Brandmännen hade ordinarie arbeten vid sidan om. Utöver dessa fanns en extra resurs på 100 frivilliga personer i den allmänna brandkåren som kunde tillkallas.
  Kommunen tar över skolfrågorna från kyrkan och en folkskolestyrelse bildas. Det finns fem skolor i kommunen: Gillbo skola, Röda skolan, Norrvikens skola, Turebergs skola och Helenelunds skola. Det fanns 48 lärare och drygt 1 100 elever i kommunen. I småskolan var det bara kvinnliga lärare, småskollärarinnor, som fick undervisa. Barnen gick fortfarande i skolan på lördagar.
  Häggviks järnvägsstation öppnades.
1934   Den första hälsovårdsnämnden tillträder.
  Sollentuna fick både sin första brandstation och sin första brandbil. Brandstationen utrustades till en början inte med telefon. I april 1935 skrev därför brandchefen Carl Holm ett brev där han pläderade för att stationen skulle få telefon. ”Det kan ofta finnas tillfälle då allmänheten snabbt bör kunna komma i kontakt med kåren.” För att ha råd att köpa en brandbil hade brandmännen samlat in 2 000 kronor från allmänheten.
1935   Öppnades det första huvudbiblioteket i brandstationen i Tureberg.
  Biblioteksfilialer öppnades efter hand i varje kommundel.
  Hälsovårdsnämnden beslutade att Edsvikens vattenverk fick fortsätta att släppa ut orenat avloppsvatten i Edsviken om ledningen förlängdes med fem meter.
1936   Polisstyrkan i Sollentuna hade nu ökat till fyra fjärdingsmän och två polismän.
1938   Bildades en idrottsplatsstyrelse som skulle främja sund och frisk fostran.
1939-1945 Andra världskriget
  Sverige förberedde sig för krig. I Sollentuna upprättades militärförläggningar på Edsbergs slott och i några skolor. Mörkläggningsgardiner köptes in till alla hem och andra lokaler och skyddsrum inrättades.
  1939:
I september bildades en kristidsnämnd som hade sina lokaler i Lithnerska villan i Norrviken, som sedan dess kallas ”Kristidsvillan”. Det var kristidsnämndens uppgift att administrera ransoneringen i kommunen. En annan stor uppgift var att se till att det fanns tillräckligt mycket ved till befolkningens vedspisar och kaminer.


1940-talet

  I början av 1940-talet började kommunen engagera sig för ungdomars fritid. De första ungdomsgårdarna tillkom i slutet av 40-talet.
1941   En nykterhetsnämnd som skulle övervaka personer med alkoholmissbruk inrättades.
1942   Sollentunas första hyreshus byggdes i Helenelund.
1943   Under vårterminen började för första gången lagad mat serveras i skolorna.
1944   Omvandlades hela Sollentuna till köping. För Sollentunaborna markerade detta att nybyggartiden var slut, man hade skapat ett modernt och välordnat samhälle.
  De första ordinarie brandmännen anställdes. Borgarbrandkåren, med deltidsanställda brandmän, fanns kvar ända fram till 1979.
1945   Startade musikskolan i Sollentuna. Efter uppspel antogs 40 elever som fick undervisning i piano, fiol och cello.
  Köpte kommunen Rösjöområdet för friluftsändamål. Året därpå invigdes Rösjöbadet.
  Infördes engelska språket på schemat.
  Åtta personer arbetade på kommunalkontoret i Norrviken.
  Socialvårdsbyrån inrättades och begreppet fattigvård försvinner. Kommunen var enligt lag skyldig att ”lämna nödtorftig vård” åt fattiga. De som fick hjälp kallades fattighjon. Dessa hade inte rätt att gifta sig och hade ingen rösträtt pga omyndighetsförklaring.
1946   Sollentuna kommunvapen fastställdes.
1947   Antogs den första generalplanen med riktlinjer för hur Sollentuna skulle utvecklas.
  Invigdes den första lekskolan i Tureberg. Året därpå togs det första daghemmet i bruk. Det var ”det förtjusande daghemmet i Helenelund” på Åkervägen 1.
  Fullmäktige beslutade att Tureberg skulle bli centralort för hela Sollentuna. Detta kunde inte börja förverkligas förrän 1963 när flygplanen från F8 i Barkarby slutat flyga över området.
  Uppfördes de första hyreshusen i Skälby.
1948   Uppfördes de första hyreshusen i Rotsunda.


1950-talet

1950   Fanns det 25 tjänster vid Sollentunapolisen. Nu talade man inte längre om fjärdingsmän utan om kommissarier, överkonstaplar och konstaplar.
1951   Började radhus och villor byggas i Edsberg.
1954   Började de första flerbostadshusen byggas i Edsberg.
1954 Kommunens första förvaltningsbyggnad med 32 kontorsrum och två sammanträdesrum stod färdigt i Tureberg. Det är det nuvarande församlingshuset.
1956   Socialtjänstlagen antogs.
1957   Beslutade kommunfullmäktige att tillsammans med nordostkommunerna anlägga ett avloppsverk i Käppala i Lidingö.


1960-talet

  Fanns sex ungdomsgårdar.
1960/61   Det kommunala gymnasiet infördes i Sollentuna. Gymnasieskolan var de första åren inrymd i Häggviksskolan.
1962   De borgerliga fick egen majoritet för första gången. Har haft makten sedan dess.
1964   Sollentuna folkdansgille bildades.
1965 Köptes den första liften till Väsjöberget och under åren 1967-1976 byggdes backen ut med material från rivningarna i Tureberg.
  Polisväsendet förstatligades.
1968   Skedde inflyttningen i den nya brandstationen på Pommernvägen.
1969   Huvudbiblioteket fick nya provisoriska lokaler på Malmvägen 55.
  Invigdes Sollentunavallen.
  Rudbecksskolan togs i drift inför höstterminen.
 
1970-talet

1970 Avskaffades på en gång alla landskommuner, köpingar och städer och beteckningen kommun infördes i hela landet. Sollentuna köping blev Sollentuna kommun.
1973   Stod sim- och sporthallen klar.
1974   Sollentuna kommunvapen registrerades hos Patent- och registreringsverket.
1976   I januari var det nuvarande kommunalhuset klart för inflyttning.

1980-talet

1986   Öppnade den första fristående förskolan.


1990-talet

  Inleddes etableringen av privata företag inom barnomsorg, skola och vård- och omsorg.
1992   Den första fristående förskolan, Kokalite i Rotebro invigdes av socialminister Bengt Westerberg.
  Fanns det 16 fritidsgårdar.
1995   Huvuddelen av tätbebyggelsen i Sollentuna kommun räknades sedan dess till tätorten Stockholm.
1997   Bildades Brandkåren Attunda, en gemensam räddningstjänst för kommunerna Sollentuna, Järfälla, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Knivsta och Sigtuna.


2000-talet

2001   Utvidgades musikskolan till kulturskola när även dans och drama tillkom.
2009   Startades systemet ”Fritt val” i hemtjänsten med syfte att ytterligare öka valmöjligheten och mångfalden.
2012   En ny översiktsplan antogs som beskriver mark- och vattenanvändning och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras för ett långsiktigt hållbart samhälle.
KÄLLA: www.sollentuna.se och wikipedia