Sommarplågor

På sommaren är de allra flesta lediga någon period. Man gör massor av olika aktiviteter. Man är ute i naturen – på stranden, på sjön, i skogen. Då är det lättare att drabbas av sommarplågor. En del lindriga så man kan ha egenvård, men om oturen är framme behöver man söka upp sjukvården. Här försöker vi lista några vanliga plågor, hur man kan förebygga för att slippa, vad är symptomen om du drabbas och vad ska du göra då. För ytterligare information sök på vårdguiden eller fråga din husläkare.

Solskador
Solbränna
När du har bränt dig har huden fått för mycket UV-strålning. Huden tar skada. Då uppstår en rodnad som kallas för erytem. Solsveda är en slags lindrig brännskada. Huden blir röd, varm och svider. I värsta fall bildas det även blåsor. Vissa människor kan få soleksem. Det är en överkänslighetsreaktion mot solens UV-strålning.

Visserligen klarar huden att reparera det mesta, men den glömmer aldrig en brännskada. På sikt kan du få hudcancer. Störst är risken om man blivit bränd av solens strålar som ung. Solbränna gör också att huden åldras snabbare.

Förebyggande
Det är bra att långsamt vänja huden vid solen. Det kan du göra genom att vara ute mycket under vintern och våren.
Använd i första hand kläder och solhatt som solskydd.
Solskyddskrämer med hög skyddsfaktor skyddar mot brännskador i huden om de används på rätt sätt, men det finns inget bevis för att de effektivt skyddar mot hudcancer.
Allmänna råd

Sola långsamt, undvik att bli röd.
Undvik solstrålningen när den är som är mest intensiv mitt på dagen, mellan klockan 11.00 och 15.00.
Använd luftiga kläder i naturmaterial och solhatt som solskydd.
Använd solskyddsmedel som ett komplement till kläder och smörj in i tjocka lager.
Barn mår bäst i skuggan eller med täckande kläder och solhatt.
Har du anlag för soleksem bör du vara extra försiktig med solen.
Var i skuggan när solen är som starkast. Du blir brun även där och minimerar risken att bli bränd.
Sola förmiddagar eller sena eftermiddagar.
Glöm inte att smörja in fötter, ovansidan av handen, öron, bakom öron och vid kanten av baddräkten eller badbyxorna.
Vind, vatten och små lätta moln tar inte bort UV-strålning.
Egenvård
Har du bränt dig kan du kyla huden med kallt vatten eller ett kylande liniment. Solsveda kan lindras med hydrokortison som också hjälper mot klådan vid soleksem. Är solsvedan mycket svår kan du ta ett smärtstillande medel.

Kontakta din vårdcentral eller närakut om du har fått en svår solskada som är större än din handflata och det har bildats blåsor eller om ett barn har blivit mycket solbränt.

Brännskador
Under sommaren är det nog vanligare med öppen eld och matlagning i annorlunda situationer som fotogen- eller gasolkök i båt och husvagn, grillning på tomten eller på en klipphäll. Då är det lätt för brännskador både av direkt eld eller att man får het mat över sig.

Förebyggande

Undvik att laga mat när transportmedlet är i rörelse. Om det inte går, se till att föraren varnar för girar och skarpa rörelser. Det bästa ”förklädet” till kocken är regnställsbyxor och stövlar.

Behandling

1:a gradens skada kräver i allmänhet ingen speciell behandling, särskilt om det är litet område. Större område skyddas bäst med lämplig klädsel.
2:a gradens med blåsor skall skyddas med förband så länge som blåsorna är hela. Ta inte hål på blåsorna. Om stor utbredning – sök upp sjukvården.
3:e gradens kräver alltid uppsökande av sjukvård. Om skadan är större än tio procent av kroppsytan, ring 112.
Ledning för bedömning av ytan. Handflata = 1%, en arm plus hand = 9%, framsidan av bålen = 18%
Vid alla brännskador skall du försöka kyla ner det brända partiet så fort som möjligt. Kyl med t ex vatten under minst 20 minuter.
Värmeslag
Värmeslag är extra farligt för små barn och äldre personer. Små barn har ofta inte fått igång sin förmåga att svettas. De blir därför extra känsliga för värme. Äldre personer har ofta andra fysiska problem som gör att de påverkas mer.

Värmeslag inträffar oftast vid väder när luftfuktigheten är hög och det är väldigt varmt.

Symtom
Det främsta symtomet är att kroppstemperaturen är över 40 grader. Andra symtom är:

huvudvärk
illamående, kräkningar
synstörningar
yrsel, irritation, förvirring
snabb puls
rödflammig torr hud.
Det finns lindrigare former av värmeslag som inte kräver sjukhusvård. Om du exempelvis är utmattad och har huvudvärk, men svettas normalt, räcker det att uppsöka skugga och fylla på med vätska och salter.

Förebygg
Tänk på att kroppen behöver vänja sig vid värme. Var alltid försiktig i solen de första dagarna av semestern. I varma länder med hög luftfuktighet tar det längre tid att anpassa sig till värmen, drick därför mycket vätska.

Tänk på att du också svettas ut salter som behöver ersättas. Fyll på genom att ta extra salt på maten.

Var extra försiktig med små barn, de är känsligare för värmen än vuxna personer. Spädbarn bör ha en skyddande solhatt.

Behandling
Ta tempen. En kroppstemperatur på över 40 grader samt några av ovanstående symtom kan tyda på värmeslag.

Det viktigaste är att personen får hjälp att uppsöka någon sval plats och att kyla ner kroppen. Du kan exempelvis lägga ett blött lakan över honom eller henne. Uppsök vård så snart som möjligt. Den drabbade kan behöva få näring och salter tillförda i form av dropp.

Vid värmeslag bör den drabbade få vård så snart som möjligt, helst inom några timmar. Vid allvarliga värmeslag med en kroppstemperatur runt 42 grader finns risk att kroppens inre organ skadas. Ring 112 för en ambulans

Kylskador
Även fast det är sommar och varmt är det lätt att bli nerkyld. Särskilt till sjöss. Man kan antingen bli långsamt nerkyld t ex om man är tunt klädd eller plötsligt nerkyld om man t ex faller överbord.

Långsam nedkylning
Man har varit ute hela dagen, kanske fått lätt solbränna. Man sitter ute och äter på kvällen i tunna kläder. Det är ju en så varm sommarkväll. Du kanske har vaktpass till rors och vill hålla ut hela passet. Börjar småfrysa men tycker det inte är så farligt.
Hastigheten på nedkylningen är mycket låg. Kroppens sockerdepåer töms, efter ett tag blir man trött och apatisk. Man ger efter för sin trötthet. Du kan inte hålla kursen eller ta beslut om vädret ändras till det värre.

Åtgärder

Sök lä, ta på dig varmt och vindtätt
Drick så fort som möjligt varm, söt vätska
Rör på dig, gymnastiska rörelser skapar värme i kroppen.
Plötslig nedkylning
När man oförberett hamnar i vatten får man först en panikreaktion, en köldchock, då blodtrycket stiger, hjärtats frekvens ökar och andningen blir flämtande. Det är då lätt att få en kallsup. Det är också lätt att fatta oförnuftiga beslut som kan bli ödesdigra. Köldchocken brukar vara 10-15 minuter i vatten som är 0-10 grader. Om man överlever denna initiala reaktion stiger hudtemperaturen och chocken avklingar. När blodkärlen då drar ihop sig börjar man huttra och skaka. Det kan bli så våldsamt att muskelfästen slits loss. Kroppstemperaturen kan nu vara 32-34 grader. Efter detta kommer krampstadiet (dras ihop i fosterställning) och därefter förlamningsstadiet och man har nu 28 grader i temp.

Det gäller alltså att så fort som möjligt få upp den som fallit i vattnet.

Åtgärder för att värma den nedkylde

Se till att personen hamnar i lä och inte avkyls ytterligare.
Är personen vid medvetande och reagerar normalt, ge honom varm dryck och se till att han rör på sig.
Är personen medvetslös. Ta av alla våta kläder, svep in i torra filtar/kläder, obs ej varma. Svep bara in bröst, buk och rygg. Ta in personen i ett rum som är 18 grader. Tillför ingen extra värme som varma filtar, kaminer, värmefläktar. Massera inte. Lägg i framstupa sidoläge och vaka att personen andas själv. Låt kroppen värma sig själv. Se till att personen inte svettas. Uppvärmningen ska avslutas när kroppstemperaturen når 36 grader. Först när den skadade är vaken kan varm vätska ges. Han ska då även kunna tala tydligt. Ge inte någon alkohol.
Bett och stick
Vad du ska göra om du blivit biten beror bland annat på hur djupt bettet är, vad det är som bitit dig och var på kroppen du blivit biten.

Geting- och bistick
När getingen/biet sticker sprutas ett gift in i huden. Sticket är oftast ofarligt. En del personer kan dock få en allergisk reaktion av ett enda stick om de blivit stuckna tidigare och utvecklat insektsallergi. Barn är särskilt känsliga för många stick. Det kan vara farligt att bli stucken i mun och svalg. Halsen kan snabbt svullna igen med andningssvårigheter som följd.

Symtom
Stickstället på huden rodnar, svullnar, svider, värker och kliar. Besvären försvinner inom ett dygn.

En allergisk reaktion kan komma 15-20 minuter efter sticket. Om du är överkänslig kan du få dessa besvär:

illamående
kallsvettning
nässelutslag
hjärtklappning
yrsel
andningsbesvär
kraftig blekhet
kraftig svullnad.
Förebygg

Bär helst ljusa och täta kläder på sommaren.
Undvik att gå barfota ute.
Täck över maten.
Drick inte direkt ur en flaska eller burk som du inte ser innehållet i.
Skydda huvudet från getingar med keps, hatt eller scarf.
Döda inte en geting nära ett getingbo.
Stäng fönstret i sovrummet under dagen.
Ha antihistamintabletter hemma om någon i familjen brukar få allergiska besvär. Små förpackningar finns att köpa receptfritt.
Behandling:

Ta bort gadden med nageln, en nål eller pincett.
Du kan lindra symtomen på flera sätt:
Kyl med kallt vatten, isbit, Alsolsprit eller kylbalsam.
Fukta huden med vatten och gnid in en värktablett som innehåller acetylsalicylsyra, till exempel Bamyl eller Magnecyl. Tvätta bort när det onda går över.
Lägg på lokalbedövande Xylocainsalva eller Hydrokortisonkräm, som finns receptfritt på apoteket.
3. Sätt gärna på ett plåster för att undvika att ditt barn river sig på stickstället och får en infektion.
Ring 112 eller kontakta akutmottagning på sjukhus om:
du inte mår bra och har symtom från andra delar av kroppen än där du blivit stungen
du blir yr eller illamående
du får kräkningar eller andningssvårigheter
du tidigare haft en allergisk reaktion på geting/bistick
du har blivit stucken i mun och svalg och fått besvär
ett litet barn eller en äldre person har fått många stick.
Kontakta din vårdcentral:

om du har reagerat kraftigt på geting- eller bistick tidigare och behöver diskutera om du ska ha allergimediciner i beredskap i hemmet
vid kraftiga reaktioner med chocktillstånd. Då finns möjlighet att allergivaccinera sig. Rådgör med din läkare.
Myggbett
När du blir stucken av en mygga sprutar den samtidigt in saliv i sticksåret. Det gör att blodet inte stelnar och på så sätt hinner myggan suga klart. Kroppen reagerar på det främmande ämnet i saliven och ett myggbett uppstår. I myggans saliv finns också ämnen som gör att bettet kliar.

Symtom
Stickstället på huden rodnar och svullnar. Oftast kliar det också. Alla människor reagerar olika. En del får stora kliande myggbett, andra får ett knappt synligt bett. De flesta bett försvinner på några dagar. Bett i närheten av ögon eller mun är inte farligare än bett på övriga delar av kroppen.

Förebygg
Om du vet att du kommer att vistas på en plats med mycket mygg kan du i förväg förebygga klåda och svullnad genom att ta vanlig allergimedicin med antihistaminer. Antihistaminerna gör att din kropp inte reagerar lika starkt på betten.

Bär också ljusa kläder. Myggor dras till mörka färger.
Myggmedel som du kan stryka på huden finns på apoteket. Myggmedel innehåller ämnen som påverkar myggornas luktsinne. De kan då inte känna din lukt. Det gör att de inte hittar dig och i stället letar upp ett annat byte.
Behandling
När du redan har fått ett myggbett kan du lindra besvären genom att kyla ner bettet med kallt vatten, en isbit inlindad i tyg, alsolsprit eller kylbalsam. Att stryka en svag hydrokortisonsalva på myggbettet kan också fungera väl.

Försök att undvika att klia så mycket på bettet. Det kan förvärra klådan och om huden går sönder kan bettet bli infekterat. Om du inte kliar på bettet läker det dessutom snabbare.

Algförgiftning
Algförgiftning orsakas av ett gift som bildas när vissa alger snabbt förökar sig i vattnet. Vanligaste giftalgen är de blågröna algerna eller cyanobakterierna. De kan avge nerv-, lever- eller hudgift. Algerna blommar framför allt mellan juli och september när vattnet är som varmast. Mindre och lokala blomningar kan också förekomma senare under året.

Värst utsatta är barn som leker vid strandkanten och lätt får många kallsupar. Kvaliteten på dricksvattnet från avsaltningsanläggningar i Stockholms skärgård är inte den allra bästa. Vattnet kan därför periodvis innehålla gifter från blågröna alger.

Symtom
Besvären kommer inom några timmar. Du kan få:

hudutslag och klåda
ögonbesvär
huvudvärk
magsjuka med illamående, kräkningar och diarré.
Magsjukan liknar matförgiftning och håller i sig något eller några dygn. Därefter kan du känna dig dålig ytterligare någon dag.
Om du har fått många kallsupar kan du få feber, muskelsvaghet samt påverkan på lever och njurar.

Förebygg

Rör inte vatten som blommar kraftigt. Vattnet blommar när vattenytan täcks av en blågrön, grön eller gulgrön hinna eller när vattnet är grumligt av små tunna trådar eller barrliknande gryn. Håll särskilt barn och husdjur borta från stränderna.
Rör inte algmassor som ligger uppspolade på land.
Vänta några dagar med att bada i den skyddade badviken när algblomningen är över, även om vattnet ser bra ut. Giftet kan dröja sig kvar i stillastående vatten.
Giftet försvinner inte även om du kokar vattnet.
Släng inte vatten som innehåller blommande alger på bastuaggregatet.
Om du badat i vatten med blommande alger:

Skölj av och tvätta hela kroppen noga med tvål och vatten.
Skölj ögonen noga om du har fått ögonbesvär efter badet.

Metkrok i huden
Att få en metkrok i huden är ganska vanligt. Du kan ofta ta bort kroken själv och behöver i så fall inte söka vård.

Om kroken däremot sitter nära ögat, i läppen, i eller nära en led eller på halsen, särskilt om det pulserar behöver du få hjälp från sjukvården. När du åker till vårdmottagningen kan du tejpa kroken mot huden, då riskerar du inte att fastna någonstans med kroken och göra dig ännu mer illa. Det gör också mindre ont i såret om kroken är fäst med tejp än om kroken hänger löst.

Behandling

Om du försöker ta bort metkroken själv, gör så här:
Klipp först av fiskelinan om kroken sitter fast vid en sådan.
Dra metkroken så att spetsen tränger helt igenom huden och syns ordentligt. Hullingen, den lilla haken längst fram, gör att det inte går att dra kroken baklänges.
Klipp av kroken med en avbitartång strax efter hullingen eller vid skaftet. Dra sedan försiktigt ut resten av kroken baklänges genom ingångsöppningen, se illustration.
Tvätta såret och sätt på plåster. Var noga med att sköta såret.
Du ska söka upp vårdcentral eller sjukhus:
om metkroken fastnat nära ögat, i läppen eller på halsen eller om du har svårt att själv ta bort kroken
om såret verkar bli infekterat. Svullnad, rodnad och ömhet kring såret tyder på en infektion.
KÄLLOR: Vårdguiden.se och fritidsskepparen

En liten rubrik.
Algförgiftning orsakas av ett gift som bildas när vissa alger snabbt förökar sig i vattnet. Vanligaste giftalgen är de blågröna algerna eller cyanobakterierna. De kan avge nerv-, lever- eller hudgift. Algerna blommar framför allt mellan juli och september när vattnet är som varmast. Mindre och lokala blomningar kan också förekomma senare under året.

Värst utsatta är barn som leker vid strandkanten och lätt får många kallsupar. Kvaliteten på dricksvattnet från avsaltningsanläggningar i Stockholms skärgård är inte den allra bästa. Vattnet kan därför periodvis innehålla gifter från blågröna alger.

Symtom
Besvären kommer inom några timmar. Du kan få:

hudutslag och klåda
ögonbesvär
huvudvärk
magsjuka med illamående, kräkningar och diarré.
Magsjukan liknar matförgiftning och håller i sig något eller några dygn. Därefter kan du känna dig dålig ytterligare någon dag.
Om du har fått många kallsupar kan du få feber, muskelsvaghet samt påverkan på lever och njurar.

Förebygg

Rör inte vatten som blommar kraftigt. Vattnet blommar när vattenytan täcks av en blågrön, grön eller gulgrön hinna eller när vattnet är grumligt av små tunna trådar eller barrliknande gryn. Håll särskilt barn och husdjur borta från stränderna.
Rör inte algmassor som ligger uppspolade på land.
Vänta några dagar med att bada i den skyddade badviken när algblomningen är över, även om vattnet ser bra ut. Giftet kan dröja sig kvar i stillastående vatten.
Giftet försvinner inte även om du kokar vattnet.
Släng inte vatten som innehåller blommande alger på bastuaggregatet.
Om du badat i vatten med blommande alger:

Skölj av och tvätta hela kroppen noga med tvål och vatten.
Skölj ögonen noga om du har fått ögonbesvär efter badet.
Metkrok i huden
Att få en metkrok i huden är ganska vanligt. Du kan ofta ta bort kroken själv och behöver i så fall inte söka vård.

Om kroken däremot sitter nära ögat, i läppen, i eller nära en led eller på halsen, särskilt om det pulserar behöver du få hjälp från sjukvården. När du åker till vårdmottagningen kan du tejpa kroken mot huden, då riskerar du inte att fastna någonstans med kroken och göra dig ännu mer illa. Det gör också mindre ont i såret om kroken är fäst med tejp än om kroken hänger löst.

Behandling

Om du försöker ta bort metkroken själv, gör så här:
Klipp först av fiskelinan om kroken sitter fast vid en sådan.
Dra metkroken så att spetsen tränger helt igenom huden och syns ordentligt. Hullingen, den lilla haken längst fram, gör att det inte går att dra kroken baklänges.
Klipp av kroken med en avbitartång strax efter hullingen eller vid skaftet. Dra sedan försiktigt ut resten av kroken baklänges genom ingångsöppningen, se illustration.
Tvätta såret och sätt på plåster. Var noga med att sköta såret.
Du ska söka upp vårdcentral eller sjukhus:
om metkroken fastnat nära ögat, i läppen eller på halsen eller om du har svårt att själv ta bort kroken
om såret verkar bli infekterat. Svullnad, rodnad och ömhet kring såret tyder på en infektion.
KÄLLOR: Vårdguiden.se och fritidsskepparen