Sommarlekar

Hopprep
Människan har genom alla tider instinktivt hoppat från ett objekt till nästa för att tillfredställa behovet av att fungera och anpassa sig till en ständigt föränderlig miljö.  Att hoppa är en reflex som är en av de mest naturliga rörelserna i människokroppen och kommer från behovet att attackera och överleva.


De första konkreta bevis på hopprepsaktivitet kan ses i medeltida målningar där barn rullar tunna band och hoppar rep nedför kullerstensgatorna i Europa. Det exakta ursprunget till hopprep är dock okänt. Fenomenet spreds genom Europa och så småningom till Nordamerika.

Idag hoppar vi inte bara hopprep för att det är kul utan även för att hålla oss i form.
Man kan vara hur många som helst som hoppar hopprep tillsammans och man kan använda ett eller två rep och samtidigt läsa ramsor, öka eller minska takten och höja eller sänka repet.

Brännboll
En spelplan, ett slagträ och en liten boll. Det är vad som krävs för att spela brännboll. Brännbollsspelandet har anor som sträcker sig långt tillbaka i historien.
Man behöver inte ha allt för livlig fantasi för att associera till en knölpåk då man ser ett slagträ svingas... tänk er följande:

Apmannen städar i sin grotta och hittar under björnskinnet längst in i dunklet en sten, som i flera månader stört hans nattsömn. Han blir förgrymmad, springer med blottade tandrader ut till grottans mynning, slänger med en morrning upp stenen i luften och slår till den med sin påk. Stenen flyger iväg i en hög, jämn bana. Nere på slätten ser hans kvinna, som är ute på jakt, någonting komma flygande genom luften. Eftersom företeelsen flyger måste det vara en köttfågel, så hon sträcker upp armen, låter stenen landa i handflatan - och världshistoriens första lyra är ett faktum!

Vetenskapens bevis
Brännboll är en form av slagbollsspel som spelats i Sverige och Nordeuropa i flera sekel men förmodligen spelades det långboll (föregångaren till brännboll) även under medeltiden. När dagens brännboll gör entré är svårt att säga. En rimlig gissning landar någon gång vid slutet av 1800-talet säger Mats Hellspong, docent i etnologi vid Stockholms universitet.  

Krocket:
Spelet har genomgått stora växlingar både beträffande spelregler och popularitet hos allmänheten. Det har sitt ursprung i England, där det var känt redan under medeltiden och varifrån det spreds till södra Frankrike och över kontinenten. På 1860- och 1870-talen stod det på sin höjd av popularitet i Storbritannien och spreds därifrån till kolonierna över hela världen.

Det finns två huvudsakliga spelformer. Den ena är den som många känner till och har spelat hemma i trädgården. Denna form kallas svensk krocket. Den andra formen som av personer som tävlar i krocket anses mer prestigefylld och taktiskt krävande är Association Croquet, eller som det brukar kallas i vardagligt tal, engelsk krocket. Den engelska krocketen är den som dominerar tävlingsspelet utomlands. Det finns även en snabbare och publikvänligare variant av krocket som kallas golfkrocket. En amerikansk variant av krocket heter Roque.

Boccia:
Kasta bollar mot ett mål är det äldsta spelet som är känt för mänskligheten. Redan 5000 f Kr spelade egyptierna en form av Boccia med polerade stenar. Spelet spreds från Egypten till Grekland omkring 800 f Kr och sedan vidare till romarna. Det romerska inflytandet på Boccia bevaras i spelets namn. Boccia härstammar från det latinska ordet bottia (engelskans boss) vilket betyder chef.

I början använde man kokosnötter från Afrika men senare mejslade man ut fina bollar ur hårt olivträ. Sporten var under en tid bara för stadsmän och härskare (därav namnet). När spelet även spred sig till andra samhällsskick och dess popularitet ökade sades spelet störa statens säkerhet eftersom det tog bort för mycket tid från militäriska övningar. Kung Carlos lV och V förbjöd därför då spelet.

I dag spelas det bl.a. boccia på sandstranden med vattenfyllda, färgglada plastbollar och en liten vit plastkula.

Dans kring stång:
Man bildar ringar och dansar kring stången, medan man sjunger de kända lekvisorna. Midsommarstången kom troligen till Sverige från Tyskland på 1300- eller 1400-talet. Den kallas även majstång, av vissa ansett stamma från det åldriga ordet maja som betyder löva. Andra anser att namnet kommer av tyskans Maibaum.

Dansen och lekarna är gamla inslag i midsommarfirandet och var ett sätt för ungdomarna att lära känna varandra närmare. Och det kunde då, liksom nu, gå hett till. Så här rapporterades från Björksäter i Västergörland 1689: Blef förbudit att uppsättia Midsommarstänger, att det elacka lefwernet, som ungdomen der wid plägar bruka, måtte förbådas och avskaffas.

Människan har sedan urminnes tider kunnat fastställa när sommarsolståndet inträffar.

För att markera dagen utförde man sannolikt också särskilda riter till solen och gudarna. Midsommarafton är höjdpunkten på sommarhalvårets fester. Det är nu den ljusa natten vänder och det är tid för fest, dans, romantik och förhoppningsvis även för sol och värme.

KÄLLOR: www.jumpropeinstitute.com, www.vikipedia.se, www.acc.umu.se/~brum/bb94/articles/Brnnbollenshistoria.html, www.nordiskamuseet.se, www.energipusslet.se, www.barnparadiset.se, Vertex Bertil Janson