Religiös mat

Religionen påverkar människors matvanor och förhållanden till mat. Man kan tolka och leva efter de religiösa matföreskrifterna på olika sätt, och även den som inte är religiös kan låta religionen och dess mattraditioner vara en viktig del av identiteten. De religiösa högtiderna stärker de sociala banden, mellan gamla och unga, inom familjen och vänner.


Kristna mattraditioner
Här i Sverige känner vi bäst till de kristna traditionerna. Både i den katolska och ortodoxa tron finns regler kring fasta vid olika högtider (jul och påsk),  ibland  avståndstagande från kött. I Nya testamentet upphäver Jesus många regler från Gamla testamentet, bland annat förbuden mot viss mat som återfinns i judiskt och muslimsk tro.

Vegetarianer
Inom hinduismen är det viktigast hur man lever. Regler för vad man får äta finns i heliga vedaskrifter. Vegetarianism är en väg till frälsning, då man tror att man i sitt nästa liv föds i en högre kast om man äter vegetarisk kost. De olika kasterna tillåts äta olika mycket kött, t ex får krigarna äta allt utom nötkött. Ingen får äta kött av ko eller rovfågel.

I den buddistiska religionen ska livet försvaras, och därför är många buddister vegetarianer eller veganer. Man firar inte så många högtider som vi, mycket kretsar istället kring livet i klostren. Vid nyår firar man allas födelsedagar och på den sista kvällen äter man guthuk, en nudelsoppa med nio olikformade nudelknyten.  En tibetansk tradition är att göra vackra skulpturer av jaksmör, som lämnas att smälta i solen.

Vi ska titta lite närmare på två världsreligioner, judendom och islam. Vi har gjort er urval, det finns naturligtvis många fler mattraditioner även inom dessa religioner.

Judisk mat
Sabbaten inleds på fredag kväll. Familjen samlas vid ett dukat bord och sabbatsljusen tänds. Fadern i familjen välsignar barnen och läser en bön över en bägare med vin och två flätade bröd, challebröd. Måltiden kan bestå av gefillte fisch, en soppa, en kötträtt och sist kanske en fruktsallad.

Rosh Hashana, nyårsdagen, infaller under hösten och inleder de tio botdagarna som avslutas med försoningsdagen, Jom Kipur. Måltiderna under nyårshelgen består av rätter med mycket sötma. Det söta står för önskan om ett gott nytt år. Challebröden som bakas av bl.a. vetemjöl och ägg, formas runda istället för avlånga. Man lägger russin i degen för att de ska bli saftiga och söta, man doppar gärna brödet i honung. Den runda formen symboliserar det långa livet. Det är också vanligt att man doppar skivor av äpplen i honung under nyårshelgen.

Pesach, påsk eller det osyrade brödets högtid, firas till minne av det judiska folkets befrielse från slaveriet hos egyptierna. Under sju dagar får inget annat än syrat bröd eller jäst bröd finnas i huset, inte ens smulor, varför man städar hemmet noga. Höjdpunkten är måltidens seder.

Rätterna symboliserar olika delar ur historien:. Charoset är en blandning av malda äpplen, nötter och kryddor och representerar det murbruk som användes för att bygga de egyptiska städerna. Salt och vatten ska påminna om de tårar som folket fällde. Bittra örter ska påminna om slaveriets bitterhet. Matze är det osyrade bröd som inte hann jäsa vid flykten.Själva måltiden inleds med kokt ägg som doppats i saltvatten. Resten av middagen kan bestå av gefillte fisch, hönssoppa med kneidel (ungefär som klimp), en kötträtt, grönsallad och till sist en dessert och hårda kakor med mandel och kokos.

Purim är en av de gladaste judiska högtiderna och firas vanligen i mars. Högtiden är till minne av hur det judiska folket genom årens lopp räddats från förintelse. Fester och maskerader tillhör firandet. Man äter en trekantig kaka,
homentashen eller oznei haman, fylld med vallmofröblandning eller sylt. Man ger också en matgåva till sina vänner.

Vad en troende jude får äta regleras i Gamla testamentet. Där tillåts alla vegetariska livsmedel och kött från växt­ätande djur som idisslar och har helt kluvna klövar. Därför äter inte judarna gris eller hare. Köttätande djur, skaldjur, fiskar utan fenor och fjäll som t.ex. bläckfisk och ål äts inte heller. Fisk med fjäll och allt från växtriket är tillåtet. Den tillåtna kosten kallas kosher. För att kött ska bli kosher ska djuret slaktas så att allt blod avlägsnas eftersom blodet anses rymma själen.

Kött får inte ätas tillsammans med mjölk eller nära inpå varandra. Kött och mjölkvaror får inte heller mötas och i ett traditionellt judisk kök har man därför två uppsättningar porslin, bestick och köksredskap. Förvaring av mjölk och kött liksom disk sker alltså separat. Regeln att inte blanda kött och mjölk kommer från Tanak: ”Du ska inte koka killingen i dess moders mjölk”. U i en ring visar att en produkt är kosher.

Muslimsk mat
Troende muslimer anser att Allah, Gud, talar direkt genom Koranen som är den heliga skriften och ger tydliga regler att leva efter. Reglerna omfattar både mat och hur högtider ska firas. Muslimerna lever över hela världen och därför finns stora variationer i både matvanor och sedvänjor.

Det islamska året styrs av månen, varje nymåne är början på en ny månad. Ramadan är den nionde månaden i månkalendern. Under denna månad fastar den troende muslimen under dygnets ljusa timmar. Idén med fastan är att påminna sig om hur det är att vara fattig och hur bra man själv har det. Så länge det är ljust nog att skilja en svart tråd från en vit är det förbjudet att äta och dricka. I Sverige följer man bestämda klockslag istället för solens upp och nedgång.

Kring fastan uppstår många olika mattraditioner. T.ex. behövs en stadig frukost före soluppgången för att klara dagen. Frukosten bör innehålla mycket vätska, proteiner och vitaminer. Frukosten består ofta av kött, ägg, ost, yoghurt, mjölk, grönsaker, färsk eller torkad frukt och bröd. När solen går ned så bryter man fastan med lite vatten eller kanske några aprikoser eller dadlar indränkta i sötat vatten. Man bryter fastan med en god soppa, gärna oliver, dadlar och bröd med lite salt. Sopprecepten varierar beroende på vart i välden man bor.

Eid al-fitr eller eid-festen, är festen som bryter fastan och barnens stora högtid. De får sötsaker, torkad frukt och kanske lite pengar när familjen får besök. Festen inleds första dagen i Shawwal, månaden efter Ramadan och firas tre eller fyra dagar. Denna fest är lika viktig för muslimen som julen för den kristne. Det bjuds på mycket god mat, t.ex. lamm eller kyckling. Det finns inga typiska maträtter eftersom varje land har sina mattraditioner.

Halal betyder tillåten mat. I Koranen sägs att varje muslim ska ha hälsosamma matvanor. Enligt Koranen råder Allah människan att både äta vegetarisk och animalisk mat, men också att inte äta för mycket av något. I Koranen står det även om olika grödor och frukter som kroppen anses behöva. T.ex. anses dadlar vara väldigt nyttiga för gravida och honung rekommenderas som både närande och botande. Haram däremot, betyder förbjuden mat. Islam förbjuder griskött och grisfett, blodmat, kött av rovdjur och fisk utan fjäll. Djuret får inte heller ha fötts upp på kadaver. Alla former av alkohol, även lättöl, cider, vinsås och godis med alkohol i, är otillåtna.

I muslimsk mat hittar vi mycket grönsaker och kryddväxter, baljväxter och tomatsåser. Med kött till blir det matiga goda soppor eller grytor som ofta serveras med färsk sallad eller grönsaksinläggningar. Som regel används olivolja i matlagningen eller majsolja. Den vanligaste efterrätten är färsk frukt t.ex. apelsiner, vattenmelon eller vindruvor.

Muslimer från mellanöstern dricker oftast vatten eller ”ayran” (yoghurt/ vattenblandning) till maten, medan de som kommer från Fjärran östern sällan dricker något alls till maten.

Källor: ludvika.se Föreläsning om Kost, kultur och religion, Vård-och omsorgsförvaltningen