Polis här & där

Polisen är en statlig verksamhet indelat i central och lokal nivå och har cirka 28 000 anställda varav cirka 8 000 är civila. Bland poliserna är 29 procent kvinnor.
Polisen lyder under justitiedepartementet och i landet finns det 21 polismyndigheter (en för varje län) som är uppdelade i distrikt. I organisationen ingår även Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL).

Man fick i år statligt anslag på 20,5 miljarder kronor där de största kostnaderna är löner och lokaler. Man har tre viktiga styrdokument (budgetpropositionen, regleringsbrevet och ekonomiska vårpropositionen) som reglerar verksamheten.
De lagar som styr polisens verksamhet är främst Förvaltningslagen, Polislagen, polisförordningen, Polisdatalagen, förordning med instruktion från Rikspolisstyrelsen, polisutbildningsförordningen, myndighetsförordningen och förordningen om intern styrning och kontroll.

Som polis har man tre ord i sin värdegrund: engagerade, effektiva och tillgängliga. För att kunna utföra sitt uppdrag är det viktigt att polisen har allmänhetens förtroende.
Polisen tar aldrig ledigt då de alltid är i tjänst under hela dygnet och årets alla dagar. Man går i så kallade tre-skift under sina pass.

Polisen samverkar med kommuner och många andra organisationer och uppdraget är att öka tryggheten i samhället och minska våldet enligt uttrycket ”Skydda & hjälpa” när olika typer av brott och händelser inträffar. Man brukar dela upp Polisens verksamhet i brottsförebyggande, brottsutredande arbete och service samt i två stora delar, ordningspolisen och kriminalpolisen.

Det finns även många specialkompetenser som bedömandegruppen, bombskydd, dialogpolisen, finanspolisen, fjällräddarna, förstärkningsorganisationen, gärningsmannaprofilgruppen, hundförare, korruptionsgruppen, krigsbrottskommisonen, kriminaltekniker, livvakter, nationella insatsstyrkan, närpolisen, piketen, polisflyget, polisrytteriet, riksmordkommissionen, sjöpolisen och supporterpolisen.

I Stockholms län jobbar cirka 7 200 anställda, det är landets största polismyndighet (Gotland är minst) . Länet har åtta polismästardistrikt och högst ansvarig är länspolismästaren. Här finns bland annat passhantering och man arbetar lokalt även med trafikfrågor, ungdomsgrupper, utryckning, utredning och spaning. Inom distrikten finns också Stockholms närpolisområden med de tolv polisstationer i länet som alltid är öppna. I de områden där brottsligheten och otryggheten bedöms vara som störst finns även lokala poliskontor, närpolisen. Där finns poliser som arbetar och samverkar för att skapa förtroende hos de som bor i området, framför allt hos ungdomar.

I några polismyndigheter finns det människor som arbetar ideellt i samverkan med närpolisen, volontärer. Dessa får välja mellan olika typer av uppdrag och arbetsuppgifterna varierar. Det är allt från att dela ut flygblad med information om brottsförebyggande åtgärder till att nattvandra i oroliga områden eller exempel vid större arrangemang.

När du ringer för att larma via 112 eller 114 14 så dirigeras samtalet till länskommunikationscentralen för att skicka ut rätt prioritet på larmet, detta kallas ingripandeverksamhet . Ansvaret för detta är fördelat på tre olika befälsnivåer.
Vakthavande befäl har det övergripande ansvaret för styrningen och ledningen av den operativa verksamheten i länet samt har det yttersta ansvaret för respektive länskommunikationscentral. Han eller hon beslutar inledningsvis i ärenden och ser till att förstahandsåtgärder utförs.

Inre och yttre befäl ser till att det finns polispatruller som kan rycka ut på händelser som kommer in via länskommunikationscentralen. Arbetsuppgifterna består av alltifrån att kvalitetssäkra de utredningar som utförs av personal i yttre tjänst till att ta emot besökare i olika ärenden, bland annat för anmälningsupptagningar. Inre befäl ska också vara en avlastning för vakthavande befäl.

Vid större händelser leds utryckningspoliserna av ett yttre befäl och de påbörjar en inledande spårsäkring, håller vittnesförhör och påbörjar spårning efter gärningsman. Till sin hjälp kan befälet bland annat få polishundpatruller och polishelikopter.

Internationellt
Det internationella polissamarbetet har en allt större påverkan på det svenska polisarbetet. Europol är den Europeiska unionens polisbyrå. Europol syftar till att hjälpa EU:s medlemsstater till ett närmare och effektivare samarbete när det gäller att förebygga och bekämpa internationell organiserad brottslighet.

Det samarbetsområde inom EU som främst berör Polisens arbete kallas för rättsliga och inrikes frågor, och rör polis-, tull- och åklagarsamarbete, straffrätt, yttre gränskontroll, asyl- och migrationspolitik samt civilrätt. Interpol omfattar188 medlemsstater och är världens största internationella polisorganisation. Genom Interpol kan svenska polis- och åklagarmyndigheter i samband med brott lämna in begäran till ett annat land om förhör, efterlysningar av försvunna personer, identifiering av personer och fordonsuppgifter.

Polisens utlandsstyrka deltar i freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande insatser som leds och organiseras av bland andra Förenta Nationerna (FN), Europeiska unionen (EU) och Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE). Drygt 200 poliser rekryteras varje år till Polisens utlandsstyrka. För närvarande tjänstgör drygt 100 poliser i sexton insatser (missioner) i bland annat Centralasien, Afrika, Mellanöstern, Sydamerika och på Balkan.

Källa: polisen