På Tattoo igen…

Ystad visade upp sin bästa sida när vi en lördag i augusti gav oss dit tillsammans med några goda vänner. Dagen inleddes med fantastisk vandring vid Ales stenar och Kåseberga – så stämningen var på topp när vi parkerade bilen alldeles nära regementet.




Eftermiddagen bjöd på ”mini-konserter” på olika platser i stan och i samma ögonblick som öronen registrerar militärmusiken så händer det någonting i kroppen. Det är omöjligt att inte själv gå i takt och allting inuti blir liksom… högtidligt, lyckligt och varmt!

Vi bänkade oss i god tid – och min svärmor som bevistat många utomhuskonserter hade förtjänstfullt skickat med tjocka fårskinnsdynor att sitta på och vi hade platser där vi såg hela planen mycket bra!

Den ena nationen efter den andra avlöste varandra och med imponerande precision spelade de samtidigt som vissa av dem uppvisade formidabel figurativ marsch.

Bäst tyckte vi att Tyskland och Polen var – tätt följda av vår egen marinkår och hemvärnets musikkår. Italienarna visade upp sin trupp som springer samtidigt som de blåser i trumpeter och självklart fanns det säckpipor att njuta av också.

Det enda negativa under denna fantastiska kväll var ett par i publiken som uppenbarligen tagit sig både en och två öl för många och därför var ganska högljudda. Det är också otroligt irriterande när människor i tid och otid vill ”klappa i takt”… att vara på ett militärt tattoo är att vara på en konsert i min mening. Det är inte som att vara på cirkus. Dessutom är det oftast just dessa klappande människor som verkar vara helt omusikaliska för i takt klappar de inte!

Inser att jag kanske låter som en sur gammal tant nu – men det är ju för att jag uppskattar musiken så mycket och därför vill njuta av den så ostört som möjligt!

Sammantaget var det en härlig kväll och jag hoppas på många fler tattoos framöver!

Charlotta