På resande fot

På sommaren är det vanligt att semestern är på vägar eller vatten. För en del kan den delen vara ganska jobbig. Alla som lider av åksjuka eller sjösjuka i olika kraftig grad. Vad är det? Hur kan man råda bot på det? Vi försöker reda ut detta här.

Vad orsakar åksjuka?
Åksjuka eller rörelsesjuka som det också kan kallas kan drabba nästan vem som helst. Allt beroende på yttre omständigheter i kombination med hur man mår just där och då.

Yrsel, svindel och åksjuka är alla kopplade till balanssinnet och jämvikt i innerörat. Forskare kallar det för rumslig orientering, eftersom det talar om för hjärnan var kroppen är i rymden.

Följande sensorer arbetar tillsammans för att upprätthålla en känsla av rumslig orientering:

Kammaren i innerörat, som kallas vestibulära labyrinten, består av vätskefyllda sammankopplade rör som kallas båggångarna som övervakar rörelseriktningen.
Ögonen skickar signaler till hjärnan om var kroppen är i rymden.
Hudtrycksreceptorer berättar för hjärnan vilken del av kroppen som vidrör marken.
Muskler berättar för hjärnan vilka delar av kroppen som är i rörelse.
Hjärnan bearbetar all information från dessa sensorer och sätter ihop allting. När informationen från sensorerna tycks vara i konflikt, blir hjärnan förvirrad, och många drabbas av åksjuka

Åksjuka orsakas alltså av rörelser som kroppen och hjärnan inte kan parera då informationen från synsinnet och balansorganet inte överensstämmer med varandra (den sensoriska konflikthypotesen) eller när alla sinnen ger för mycket information (sensorisk överbelastning).

En del människor, särskilt barn, blir illamående när man åker i en bil eller ett flygplan. Andra människor blir sjösjuka av den gungande rörelsen av en båt på grovt vatten. Vissa människor känner sig sjuka av att åka i en berg-och dalbana eller en karusell, eller klarar inte att titta på en hoppig och snabbrörlig scen i en film. Dålig ventilation, odörer, kraftiga lukter eller rök, samt alkohol gör en person mer mottaglig för åksjuka.

Vem som helst med ett fungerande balansorgan kan alltså drabbas av rörelsesjukan. Det är också mycket vanligt att åksjuka är ärftligt. Barn och kvinnor brukar vara känsligare än vuxna och män. Patienter i ambulanser som inte kan se färdvägen eller horisonten kan lätt bli åksjuka. Astronauter brukar drabbas av rymdsjuka – vilket är en variant av rörelsesjukan.

Symptom
De första tecknen på att man håller på att bli åksjuk kan vara att man gäspar, blir trött och blek. Ofta med illamående som följd och om det inte ger sig kan det sluta i kräkning (ibland flera gånger). Ytterligare symptom kan vara kallsvettningar, ökad salivavsöndring, rastlöshet, nedstämdhet, apati, yrsel. Om man har svår rörelsesjuka kan symptomen sitta kvar under många dygn, inte bara under själva resan.

Åksjuka är vanligast hos barn mellan två och tio år. För de flesta minskar känsligheten i vuxen ålder.

Hur kan åksjuka förebyggas?
Att förebygga åksjuka är enklare än att behandla den när den har börjat. Dessa råd hjälper de flesta:

Innan resan

Försök att vara utvilad inför resan.
Besvären kan mildras om man stannar och tar pauser från åkandet. Även frisk luft kan göra att man känner sig bättre.
Undvik att äta stora måltider precis före eller under resan, undvik även fet mat och alkohol.
Ta åksjukemedel vid medveten känslighet.
Klä dig i icke-åtsittande kläder och gärna i lagerteknik för att kunna skala av om det blir varmt.

Under resan

Håll omgivningen sval.
Man bör försöka fästa blicken på vägen eller horisonten. Att läsa och titta i böcker under resan kan däremot förvärra illamåendet.
Sitt där det är minst rörelse i fordonet (framsäte i bil, över en vinge i flygplan, mitt i tåget vid gång, på däck eller mitt i båten).
Vid bussresor är det bra att sitta längst fram. Ofta lindras eller försvinner besvären om man sitter i färdriktningen. Vid tågresor är det bra att sitt mitt i vagnen och nära gången.
Vid båtresor är det bäst att sitta mitt i båten, där det gungar minst. En del personer tycker att det känns bättre att sitta längst fram och se ut. Det allra bästa är att vara utomhus, om vädret tillåter.
Under resans gång är det bra att ha något att tugga på lite och ofta. Knäckebröd, gurkbitar eller liknande. Tuggummi kan fungera för en del, tänk bara på att det bildas mycket saliv som fyller magen…
Om man ligger ner, slappnar av och blundar kan illamåendet minska. Det blir oftast bättre om man somnar. Då påverkas man inte lika mycket av rörelseförändringar, eftersom balansorganen blir mindre känsliga när man sover.
Luta huvudet inåt i kurvor, så minskas påverkan på örats balansorgan.

Om resan tar flera dygn, anpassar sig sinnena efter hand till rörelserna. Då minskar känsligheten för rörelsesjuka. Till sjöss kallas detta att man får "sjöben". Om man anpassat sig väl, kan det kännas som om marken gungar, när man går i land, och de första stegen kan bli som om man vore berusad.

Hjälpmedel
Om man vet om att man är känslig finns det receptfria hjälpmedel på apoteken, till exempel Postafen. Det verkar främst genom att göra en mindre känslig för rörelseförändringar och därmed minskar illamåendet. Medlen ska tas en stund innan man påbörjar resan. Läs noga på förpackningarna vad som gäller. Tänk på att de i regel försämrar reaktionsförmågan och det är vanligt att man känner sig dåsig. Tänk på att du inte kan köra om du tagit dessa.

Just Postafen innehåller laktos så om man är känslig mot detta bör man undvika den.

Det finns även medicinskt tuggummi mot åksjuka – Calma. Tänk bara på att det kan för en del verka laxerande.

Man kan prova akupressurarmband (Sea band) för att lindra illamåendet.

Om de receptfria medlen inte fungerar eller man inte tål dem, kontakta vården via husläkare eller vårdcentral. Det finns medel man kan få på recept, till exempel plåster eller olika typer av piller. Dessa kan dock vara väldigt starka med större biverkningar.

KÄLLOR: 1177 Vårdguiden, wkipedia, apoteket, humanillness.com