Familjen

Familjer kan se ut på många olika sätt beroende på vilken kultur eller tid det gäller. En familj kan ha biologiska släktband men behöver inte ha det.

Familjens funktioner
Familjen har både biologiska och sociala funktioner. Den biologiska är fortplantning, att säkerställa släktens fortlevnad och producera efterlevande. Familjen ger barnen en grundläggande uppfostran och lär dem samhällets normer, vad är rätt och vad är fel – socialiserar sina efterlevande.

Vad som är en familj och vilka personer som ingår i familjen har sett olika ut genom historien och i olika kulturer. Bilden av vad som är en familj i Sverige i dag innehåller förväntningar på att en familj ska bestå av en man och en kvinna som har barn tillsammans. Men så ser verkligheten inte alltid ut. Det finns olika sätt att vara familj på, till exempel familjer där mor- eller farföräldrarna tar hand om barnen, ombildade familjer, bonusfamiljer eller familjer med en förälder och så vidare.

Olika familjer
Vem som juridiskt ansvarar för att ett barn får god vård är reglerat i lagen, den så kallade föräldra­balken. Hur en familj kan se ut är inte reglerat i svensk lagstiftning. Det finns olika sätt att vara familj på.

Exempel på hur en familj kan se ut:
Bonusfamilj eller styvfamilj. Familj där flera av medlemmarna i familjen inte har biologiska band med varandra. Det är vanligt att man kallar familjer för bonusfamiljer eller styvfamiljer när en familj har ombildats. Till exempel när föräldrarna efter en separation flyttat ihop med en ny/a partner/s som kanske också har barn.

Ensamfamilj, singelfamilj eller makalös familj. Ensamstående förälder med barn.
Kärnfamilj. En man och en kvinna med gemensamma barn.

Regnbågsfamilj. Ofta avses en familj med föräldrar av samma kön. Kan också inkludera en familj där en eller flera av föräldrarna är hbt-person, eller om ett samkönat par skaffar barn med en eller flera andra.

Självvald familj. En familj där man själv väljer vilka man vill kalla för sin familj. Den kan också vara en kombination av den biologiska familjen och nya självvalda medlemmar.
Stjärnfamilj. Alla familjer som inte är kärnfamiljer.

Storfamilj eller utvidgad familj. En familj som är större än kärnfamiljen. Den kan vara utvidgad med släktingar eller sammansatt av två eller flera kärnfamiljer.

Familjen i historien
Förväntningarna på att en familj ska bestå av en kvinna och en man som har barn tillsammans har en ganska kort historia. I Sverige på 1600- och 1700-talet fanns det till exempel många storfamiljer. I en bondefamilj ingick inte bara en man och kvinna med barn, utan också till exempel deras släktingar, tjänstefolk, drängar, pigor och dem man hyrde mark av. Familjen kunde alltså vara flera olika människor som levde nära varandra, men som inte alltid hade en biologisk koppling till varandra.

Det var först i slutet av 1800-talet som kärnfamiljen blev vanligare. Allt fler flyttade till städer för att söka arbete och där fanns det inte plats för så stora familjer i bostäderna. Det var enklare för männen att få arbete och kvinnorna stannade hemma och tog hand om barnen. Under 1900-talet blev skillnaderna mellan männens och kvinnornas arbetsuppgifter allt större och i samband med det påverkades synen på vad som anses vara manligt och kvinnligt.

Släktskapsterminologi
En släktskapsrelation är en relation mellan två eller flera personer som på något sätt är släkt med varandra. Termen ”männing” används ofta för att beskriva i vilket led två personer är släkt. Två fyrmänningar är alltså släkt i fjärde generation.


Generation Benämning Benämning Grad av släktskap
1:a generation Enäggstvilling,
annat syskon (bror om det är en man, syster om det är en kvinna),
eller halvsyskon (om bara den ena föräldern är gemensam)     1
1/2
1/4
2:a generation Kusin Tvåmänning 1/8
3:e generation   Syssling Tremänning
A-kusin (Gotland)
Andrakusin (Norra Norrland)
Nästkusin (Skåne, Blekinge och Halland)   1/32
4:e generation Brylling Fyrmänning
B-kusin (Gotland)
Tredjekusin (Norra Norrland)   1/128
5:e generation Pyssling Femmänning
C-kusin (Gotland)
Fjärdekusin (Norra Norrland) 1/512
6:e generation Sexmänning D-kusin (Gotland)
Femtekusin (Norra Norrland) 1/2048


Syskon
Syskon kallas personer som har samma föräldrar. Om två personer endast har en gemensam förälder säger man halvsyskon. Två personer som inte är släkt men som har varsin förälder som gifter sig med varandra blir styvsyskon (jämför styvfamilj). Ett manligt syskon kallas bror medan ett kvinnligt kallas syster.

Kusin
Kusin, eller tvåmänning, är ett släktskap där två personer har varsin förälder som är syskon med varandra. En kusin till x är alltså en person som är barn till ett syskon till x:s far eller mor. Alltså mammas brors/systers barn eller pappas brors/systers barn. Kusiner är barnbarn till en gemensam ana.

Syssling
Sysslingar, nästkusiner eller tremänningar, är två personer vars föräldrar är kusiner. Sysslingar är barnbarnsbarn till en gemensam ana. Sysslingars barn blir i sin tur bryllingar med varandra.

Brylling
Bryllingar, eller fyrmänningar, är två människor vars föräldrar är sysslingar. Ursprungligen betydde det brorsbarn eller syskonbarn (kusin) på fädernet. Bryllingar är barnbarns barnbarn till en gemensam ana. Barn till bryllingar blir femmänningar.

Femmänning
Femmänning är en släkting i femte led, det vill säga barn till bryllingar. Femmänningar är barnbarns barnbarns barn till en gemensam ana. Femmänningar kallas ibland även pysslingar (ålderdomligt) eller bryllingbarn.

Sexmänning
Sexmänning är en släkting i sjätte led, det vill säga barn till femmänningar. Sexmänningar är barnbarns barnbarns barnbarn till en gemensam ana. En skämtsamt använd ålderdomlig synonym är trassling.


Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och äger rätt till skydd från samhället och staten.

Artikel 16(3) i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

Förklaring av roller i familjer
Beteckning (Grad av släktskap)
Far, Pappa, Fader (1/2) Manlig förälder
Mor Mamma, Moder (1/2) Kvinnlig förälder
Styvfar, Styvpappa, Bonuspappa (≈0) Om ett barns ena biologiska förälder gifter om sig med en ny man, blir denne barnets styvfar
Styvmor, Styvmamma, Bonusmamma (≈0) Om ett barns ena biologiska förälder gifter om sig med en ny kvinna, blir denna barnets styvmor
Adoptivfar, Adoptivpappa (≈0) En man som adopterar ett barn
Adoptivmor, Adoptivmamma (≈0) En kvinna som adopterar ett barn
Son (1/2) Manligt barn
Dotter (1/2) Kvinnligt barn
Styvson (≈0) Om ett manligt barns ena biologiska förälder gifter om sig med en ny man/kvinna, blir förälderns biologiske son dennes styvson
Styvdotter (≈0) Om ett kvinnligt barns ena biologiska förälder gifter om sig med en ny man/kvinna, blir förälderns biologiska dotter dennes styvdotter
Adoptivson (≈0) Manligt barn som blivit adopterat
Adoptivdotter (≈0) Kvinnligt barn som blivit adopterat
Fosterson (≈0) Manligt barn som inte adopterats, men bor hos en familj där ingen av föräldrarna är släkt med barnet i rakt nedstigande led
Fosterdotter (≈0) Kvinnligt barn som inte adopterats, men bor hos en familj där ingen av föräldrarna är släkt med barnet i rakt nedstigande led
Gudfar, Fadder (≈0) Manlig gudförälder. Släkting eller nära vän till föräldrarna som ombetts och accepterat uppgiften. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans med föräldrarna för att barnet får en kristen uppfostran. Detta löfte avges vid barnets dop. Om någonting hände föräldrarna, trädde förr gudföräldrarna in som vårdnadshavare. Reservvårdnadshavarbiten används fortfarande.
Gudmor, Fadder (≈0) Kvinnlig gudförälder. Släkting eller nära vän till föräldrarna som ombetts och accepterat uppgiften. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans med föräldrarna för att barnet får en kristen uppfostran. Detta löfte avges vid barnets dop. Om någonting hände föräldrarna, trädde förr gudföräldrarna in som vårdnadshavare. Reservvårdnadshavarbiten används fortfarande.
Gudson (≈0) Manligt barn som någon är fadder/gudförälder till.
Guddotter (≈0) Kvinnligt barn som någon är fadder/gudförälder till.
Bror, Broder (1/2) Man med samma föräldrar/förälder som en annan person
Syster (1/2) Kvinna med samma föräldrar/förälder som en annan person
Brorson Nevö (1/4) Brors son
Brorsdotter, Niece (1/4) Brors dotter
Systerson, Nevö (1/4) Systers son
Systerdotter, Niece (1/4) Systers dotter
Make, Man (≈0) Manlig person som någon har ingått äktenskap med
Maka, Hustru, Fru (≈0) Kvinnlig person som någon har ingått äktenskap med
Sambo (≈0) Person som någon är sammanboende med under äktenskapsliknande förhållanden.
Fästmö (≈0) Kvinna som någon har förlovat sig med.
Fästman (≈0) Man som någon har förlovat sig med.
Farfar (1/4) En faders far
Farmor (1/4) En faders mor
Morfar (1/4) En mors far
Mormor (1/4) En mors mor
Syskonbarn (1/4) Barn till ens syskon
Farbror Onkel (1/4 ≈0) Fars bror, eller ingift farbror om fars systers man (även om vuxna män generellt).
Faster Tant (1/4 ≈0) Fars syster, eller ingift faster om fars brors hustru.
Morbror, Onkel (1/4 ≈0) Mors bror, eller ingift morbror om mors systers man.
Moster, Tant (1/4 ≈0) Mors syster, elleringift moster om mors brors hustru.
Svåger (Förr måg) (≈0) Systers man eller hustrus bror.
Svägerska (≈0) Brors hustru eller makes syster.
Svärfar (Förr måg) (≈0) Make/makas far
Svärmor (≈0) Make/makas mor
Svärson Måg (≈0) Avkomlings make
Svärdotter (≈0) Avkomlings maka
Gammelfarfar, Gammelmorfar (1/8) Fars eller mors farfar/morfar (dvs farfars far eller morfars far)
Gammelfarmor, Gammelmormor (1/8) Fars eller mors farmor/mormor
Gammelfarbror, Gammelmorbror (1/8) Fars eller mors farbror/morbror
Gammelfaster, Gammelmoster (1/8) Fars eller mors faster/moster
Frände Avlägsen manlig släkting
Fränka Avlägsen kvinnlig släkting

Källor. Vårdguiden,, Wikipedia

Ordhistoria
Ordet familj kommer från latinets familia. Med begreppet menades enbart ett hushåll med romerska medborgare och deras tjänare, det vill säga den man som var herren i huset, pater familiae, hans fru, hans barn, slavar och boskap.

Ordet släkt är lånat från lågtyska slechte ’härkomst, släkt, familj’. Det har ytterst ett ursprung i det germanskaverbet slahan, ’slå’, och har då förmodligen bildats till det tillhörande substantivet motsvarande det svenska slag med betydelsen ’vara av ett visst slag’, ’de som är av ett visst slag’.

Bo-lista
Enbo – bo ensam
Sambo – bo ihop med partner
Särbo – bo på olika håll
Delsbo – bo ihop tidvis
Mambo – bo hemma hos mamma
Gammbo – bo ihop med åldriga mor- eller farföräldrar
Kvarbo – fortfarande bo ihop med sitt ex
Kombo – bo ihop med en kompis
Kollbo – bo i kollektiv