Anmälningsblanketten

Anmälningsblanketten till vårruset damp ner i brevlådan, ja härligt våren kommer tänker jag. Här ska tränas, på med joggingskorna och ut i spåret. Min man Perre tyckte nog det var lite mörkt runt Rösjön där jag springer, han kom hem med en pannlampa som jag nu kutar runt med. De e’ kärlek det!




Jag kunde springa fyra gånger innan snöovädret drog in över hela landet. Jag vill inte ha mer snö och kyla nu! Fast ni skidåkare och andra vintersportare är väl överlyckliga kan jag tänka. ”Mina” barn på förskolan där jag arbetar tycker istapparna är hur fina som helst. Vi fröknar bryter av istappar åt barnen som de sedan skapar vackra konstverk av. Så är det här i livet – det den ene inte gillar gör någon annan lycklig, Grattis till er säger jag.

På tal om grattis är jag nu en stolt (och lite orolig) mamma till en nybliven polis. Min Sofie fick sin polisbricka den 22 januari i Växjö efter två års studier, oj vad fort tiden går! Polisexamen började pampigt med inmarsch under blågul fana, sedan var det tal av folk från bland annat Rikspolisstyrelsen och Polisförbundet. Studenterna hade även de två talare som var mycket duktiga och bra. Ceremonien avslutades med Nationalsången. Nu ska Sofie arbeta i Helsingborg. Lite långt bort tycker jag, men det går ju tåg dit.

För att återgå till min längtan efter våren kan jag hoppas att den i alla fall har tagit ett jättekliv framåt när detta går i tryck!

Vår katt Frasse har gått i ide i vår klädkammare, han kommer bara fram när det vankas mat. Jag tror han, som matte, vill ha skön varm vårsol så att vi kan ligga på terrassen och lapa sol. Han är klok han!

Så till sist ett visdomsord:
Kvinnor och katter gör vad som faller dem in. Och det får män och hundar finna sig i.

Robert Heinlein

Tack för mig!
Anna